The answer my friend is blowing in the wind...

Många har säkert redan hört eller läst det, men det är så fantastiskt så jag måste ändå nämna det. Under de senaste två veckorna har vindkraftsproduktionen slagit alla rekord. Svensk vindkraft har under den senaste veckan producerat el motsvarande 2-3 kärnkraftsreaktorer. I samband med detta har också elpriserna sjunkit rejält. Alla spekulationer om att vindkraften höjer elpriserna är därmed ett steg närmare att dementeras.

Alternative Energy Revolution

En vindkraftsarbetares bekännelser

Nu när vardagen har slagit sina klor i oss alla, vi går till jobbet när det är mörkt, kommer hem när det är mörkt och vindarna piskar Varberg så att det tjuter i hela lägenheten… nu börjar folk fråga efter när jag ska starta upp bloggen igen. Vissa tycker visst att den har legat död för länge, andra oroar sig för att den aldrig ska komma igång igen. Och det är i just den här vardagen som jag själv börjar känna att jag behöver något extra, en liten kreativ kick. 

Den senaste tiden har jag funderat mycket på vad jag ska göra av Hannas Vindkraft. Ett tag tänkte jag faktiskt att jag skulle stänga ner den. Det finns inte tid, den får inte bli ett måste, det ska vara roligt och allt sådant där. Men i grund och botten handlar det om helt andra dilemman. Jag startade den här bloggen som student. Jag låg vaken på nätterna och klurade på ett sätt att komma ut och komma till rätta med alla missförstånd om vindkraft. Och jag funderade också mycket på min egen roll, hur jag en dag skulle hantera att jobba med något som möter enormt motstånd bland stora delar av befolkningen. Jag funderade på om jag verkligen hade rätt och de andra fel eller om jag var förblindad av principer och ideal. Jag behövde hitta ett sätt att reda ut begreppen och att få andra att förstå att det inte är så självklart att vindkraft är en antingen bra eller dålig energikälla. Så jag startade en blogg, men all den iver och det engagemang en student kan känna. 

Jag ställer mig fortfarande samma frågor varje dag. Är den våldsamma vindkraftsutbyggnaden verkligen rätt? Gör vi på rätt sätt? Hur kommer vi se tillbaka på detta om 20 år? Kommer vi att se det som den stora gröna omställningen, eller kommer vi se det som en tid av besinningslös exploatering av vårt landskap? Jag måste ställa mig de frågorna. Oftast kommer jag fram till att fördelarna överväger nackdelarna, men jag kan aldrig vara helt säker. 

Så varför slutade jag blogga någonstans där mitt i sommaren? Kanske delvis för att det helt enkelt var sommar och jag behövde en paus efter flera års pluggande och ständigt extrajobbande på kvällar och helger. Men framför allt för att jag började jobba. Jag hade inte riktigt räknat med hur det skulle påverka bloggen. Som student har man en fantastisk frihet, jag kunde skriva vad som helst utan att vara bunden av något företags intressen, jag behövde inte förespråka det ena eller det andra, jag behövde inte vara diskret, jag behövde inte tänka på att inte röja några affärshemligheter. 

Men nu jobbar jag med vindkraft och jag måste hela tiden tänka på det här. Jag har visitkort och namnbricka och tjänstetelefon och lön och är bunden av sekretessavtal. Egentligen känner jag mig nog mer begränsad än jag är, men inte desto minde är det en orsak till att bloggen har fått ligga på is. 

Nu har jag dock tänkt om. I veckan när jag satt på jobbet och skulle kolla upp någonting om fåglar och vindkraft gjorde jag en enkel sökning på Google. De tre första sökträffarna var på min egen blogg. Jag vet ju vad det står om fåglar här, men gick ändå in och tittade på besöksstatistiken. När jag såg hur många som öppnar sidan varje dag trots att jag inte skrivit något sedan augusti fick jag mig en tankeställare. Det här kanske inte bara handrar om mig och mina behov att uttrycka mig. Det kanske är så att den här bloggen genuint behövs och är önskad och uppskattad? 

Alltså kommer jag från och med nu börja skriva igen. Kanske inte regelbundet och definitivt inte varje dag, men när det dyker upp något relevant att skriva om. Det var nog bara det jag ville säga. Och det känns ganska bra faktiskt:)

En positiv debattartikel

Idag vill jag ta chansen att lyfta upp en bra debattartikel av Anders Wijkman, senior rådgivare vid Stockholm Environment Institute och styrelsemedlem i Svensk Vindkraftförening. Artikeln publicerades den 12:e augusti på östran.se – läs här.

Anders sätter fingret på ett flertal punkter som diskuteras alltför sällan. Till exempel skriver han: ”Sverige är större till ytan än Tyskland. Vi har bara en niondel så många invånare och betydligt bättre vindlägen. Ändå planerar Tyskland för många gånger mer vindkraft än Sverige.”

Vindkraften måste sättas i relation till många olika faktorer. Den störning som vindkraft ger upphov till är viktig att hela tiden ha i åtanke. Människor får inte köras över. Men vindkraften måste också sättas in i ett större perspektiv. Hur ser det ut i övriga Europa? Vilken funktion fyller vidkraften för det globala klimatet? Vilken störning är vi beredda att stå ut med för att kunna ta del av de positiva effekterna eller kanske snarare – för att slippa ta konsekvenserna av att inte agera mot klimatförändringarna? För att få perspektiv på den trångsynta svenska debatten måste vi se oss omkring i världen. Länder som har kommit betydligt längre i sin vindkraftsutbyggnad än Sverige har hittat ett väl fungerande sätt att leva med vindkraften i landskapet. Folket har haft längre tid på sig att vänja sig. Tyskland är ett exempel, Danmark ett annat. Danmark är det land i välden som har flest vidkraftverk per invånare – men det är också det land där befolkningen är mest positivt inställt till vindkraft i hela världen (visar en studie av EU-kommissionen). Enbart 1% av danskarna är negativa till vindkraft. Detta måste väl ändå säga något? 

Anders Wijkman tar också upp andelsägande som något positivt. ”En viktig förutsättning är … att utbyggnaden så mycket som möjligt sker via lokalt delägande. Vi behöver bryta de stora bolagens dominerande ställning och förnybar energi i olika former möjliggör just detta. Redan finns det 710 medlemmar i vindkraftskooperativ i Kalmar län, men antalet kan mångdubblas.”

Detta är en metod som jag tror fullständigt på. Dels för att delägarskap ökar förståelsen och innebär att närboende får lättare att acceptera störningar, men också för att det nya, hållbara samhället måste byggas upp underifrån, med människorna i centrum. Om de tekniskt hållbara lösningarna trycks ner över folks huvuden kommer de aldrig vinna förtroende och stimulera förändringar på mer personliga plan, till exempel vid val av fordon, konsumtionsvanor och resor. I slutändan kommer vi få mycket svårt att bygga upp ett hållbart samhälle om inte alla, från nationer till individer, strävar efter samma mål. Delägandeskap är ett sätt att skapa en gemensam riktning. 

Gå gärna in på Anders debattartikel och lämna en positiv kommentar innan den blir överöst med negativa kommentarer!

Kampen om utrymme i media

Efter en sommar med bloggen på is på grund av ledighet, jobbsökande och ideella projekt är det läge att sparka igång den igen. Som vanligt när jag behöver sätta mig in i vad som händer i vindkraftsdebatten så börjar jag med att läsa igenom de senaste veckornas artiklar i dagspressen, insändare, debattartiklar och kommentarer. Jag läser också nyheterna på branschorganisationen Svensk Vindenergis hemsida och kollar motståndsrörelsernas knutpunkter - framför allt Svenskt Landskapsskydd. Efter ett par timmar står det klart att det inte har hänt så mycket – och att den här bloggen fortfarande behövs. 

Att media i allmänhet tar ställning för de arga och utsatta är inget nytt och de flesta har förmåga att se att det även finns en annan sida att ta med i beräkningen. Men alla inlägg om vindkraft i media får också ett efterspel och detta efterspel formas av befolkningen. Det är här det finns möjlighet att forma åsikter - vilket kan utnyttjas av den som vet hur han ska göra. 

Det är framför allt debattartiklarna som väcker mycket uppmärksamhet. Varje debattartikel om vindkraft på webben får 50-200 kommentarer, oavsett om artikeln är positiv eller negativ. Innehållet i artikeln i sig drunknar snabbt i alla känslor som kommentatorerna utstrålar. Möjligheten att kommentera och diskutera en artikel används snarare som ett forum för människor att anklaga varandra för att vara dumma och dåligt pålästa än för att diskutera den faktiska artikeln. Läs till exempel detta exempel från Ystads Allehanda.

Opinionsundersökningar visar att 86% av Sveriges befolkning är positiv till vindkraft. I flödet av kommentarer under webbaserade artiklar är dock oftast 70-80 % extremt negativa, en liten del tveksamma men nyfikna och en liten del positiva. De positiva rösterna blir effektivt manglade tills bara spillrorna återstår (jag har själv försökt mig på att vara en av de positiva rösterna men i längden inte orkat med anklagelserna om att vara okunnig och ignorant). Om en positiv röst mot förmodan orkar hänga sig kvar framför datorn och besvara attackerna så leder det oftast till långa och osakliga diskussioner där personliga påhopp verkar vara det enda sättet att komma vidare. Det händer att webbredaktionen stänger av kommentarsfunktionen efter någon dag för att deltagarna inte följer reglerna om allmän hövlighet (som i exemplet ovan). 

Trots att debatten befinner sig på sorgligt låg nivå så är det väldigt svårt för en vanlig människa att avgöra vilken information som är pålitlig och inte. När jag läser dessa störtfloder av argument för och emot händer det att jag hajar till och undrar ”Hmm, kan det ligga något i det där?” Om jag som är påläst om vindkraft har svårt att avgöra vad jag ska tro - hur svårt är det då inte för den som är novis och som läser för att bilda sig en uppfattning om vindkraft?

Det blir mer och mer uppenbart hur vindkraftens företrädare fullständigt har förlorat kampen om uppmärksamhet i media. De tafatta försök som görs av förespråkarna för att rädda situationen blir på bara ett par timmar överösta med ifrågasättande och misstro och då finns det ingen där som står beredd att försvara det skrivna ordet. 

Detta visar hur viktigt det är att mobilisera de positiva krafterna och skapa en motvikt till den lilla andel av befolkningen som får så extremt stort utrymme. För trots att 86% av Sveriges befolkning är positiv så svänger fler och fler åt andra hållet varje dag. Detta kanske inte är så konstigt med tanke på vilken information människor blir överösta med om de försöker sätta sig in i vindkraft med hjälp av vad som skrivs i media.

Lagring av vindel på gång

Ett återkommande argument mot stora andelar vindkraft i det svenska elsystemet är att produktionen är nyckfull och inte kan styras. I regel blåser det mest under höst och vinter, då konsumtionen också är störst, men variationerna kan också vara stora under dygnets timmar. Den svenska elkonsumtionen är mycket låg under natten, medelhög under arbetstid och toppar två gånger om dagen – på morgonen då vi gör oss redo att gå till jobbet och på eftermiddagen/kvällen då vi kommer hem och börjar laga middag. Elsystemet måste kunna hantera dessa variationer med en extrem exakthet. Produktionen och konsumtionen måste alltid vara lika stora. 

Kritiker hävdar att elsystemet skulle blir svårkontrollerat med mycket vindkraft, men vi har en mycket bra källa till reglerkraft i vattenkraften. Vatten sparas i magasinen då det blåser bra så att vattenkraftsproduktionen kan ökas när vinden mojnar. Det svenska elnätet har beredskap att på några sekunder reglera upp ett snabbstopp i ett kärnkraftverk (motsvarande 500 vindkraftverk) med hjälp av vattenkraft. 

Ju större andel vindkraft vi har i elsystemet desto högre blir kraven på ett fungerande reglersystem. Vindkraften kan byggas ut kraftigt utan att ytterligare reglerkraft behöver tillföras, men både vindkraft och kärnkraft måste kunna falla bort utan att elkvaliteten och effektiviteten försämras. Att all reglerkraft idag är förlagd till Norrland innebär långa transportsträckor med tillhörande energiförluster. Systemet fungerar mycket bra, men kan bli ännu bättre och säkrare med mindre, lokala lösningar för snabb reglerkraft på dygnsbasis. 

ABB har utvecklat ett nytt system för energilagring som kommer att testas av Falbygdens Energi. Det nyutvecklade energilagret är ett batteripaket med inbyggda

Riksdagens nej till att slopa vindkraftsvetot

Under de senaste veckorna har det kommunala ”vetot” för vindkraft diskuterats häftigt i media. Nu i veckan har riksdagen debatterat frågan om att ta bort denna anomali i miljölagstiftningen efter en motion från vänsterpartiet. S, MP och V försökte få igenom att vetot ska skrotas, men blev nedröstade av övriga partier. 

Sista ordet är garanterat inte sagt i den här frågan, men detta beslut ger en känsla av att politikerna inte förstår vad problemet handlar om. Alliansen anklagar de rödgröna för att vilja försvaga det kommunala självstyret, vilket det inte alls är fråga om. Jag är ganska säker på att de flesta som vill skrota vindkraftsvetot är fullt medvetna om att kommunernas inflytande måste garanteras på något annat sätt. Syftet med en lagändring skulle inte vara att ge staten större makt över vindkraftsutbyggnaden, utan att garantera att tillståndsprocessen för vindkraft är rättssäker. Som det ser ut idag så kan det kommunala vindkraftsvetot bland annat innebära att handläggningstider förlängs, kommuner kräver vindkraftsföretag på ekonomisk ersättning för att tillstyrka projekt (ren utpressning) och vindkraftsutvecklingen styrs mer av känslor än av faktisk kunskap i en rättslig prövning.  

Gunilla Nordgren (M), en av riksdagsledamöterna som röstade nej till att ta bort det kommunala vetot skrev idag en insändare i lokaltidningen, Höganäs. Gunilla förklarar i insändaren varför hon röstade nej: 

”För mig som moderat är det kommunala självstyret en självklarhet och gäller naturligtvis även att vad avser att uppföra vindkraftverk.”

”Ingen skall kunna tvinga fram nya vindkraftverk utan acceptans på det lokala planet.”

”Ingen skall behöva flytta, eller störas av höga bullernivåer. Att uppföra ett vindkraftverk kräver lokal acceptans, tydliga säkerhetsavstånd till bebyggelse och skall ske med öppenhet och tidiga samråd med berörda människor.”

I samma insändare skriver Gunilla om hur viktigt det är att utveckla förnyelsebara energikällor. Det blir då sorgligt uppenbart att de som sitter i riksdagen och bestämmer om

Vindkraft på Sicilien

Efter en veckas semester på Sicilien är det läge för lite internationella vindkraftsreflektioner. Jag visste att Italien satsar stort på vindkraft, att de har infört gynnsamma subventioner för förnyelsebar energi, att de installerade 948 MW vindkraft bara år 2010. Men jag var ändå inte beredd på att mötas av så många vindmöllor på Sicilien. Jag satt som klistrad mot rutan under bilfärden över ön, från väst till öst, med kameran i högsta hugg och ständigt utropande ”Där är en park till! Och en till! Och där är en jätte stor park!” 

Vindkraften på Sicilien är väl planerad. Parkerna är placerade på bergskammarna med 5-30 verk i varje. De är koncentrerade till ett fåtal olika områden och ligger i regel långt ifrån bebyggelse. Det är tydligt att vinden har utnyttjats här under lång tid. Mitt i de otaliga apelsinodlingarna reser sig

Green Energy Blues

Ibland måste man erkänna att vindkraftsmotståndarna har skön humor. Den här filmen är ett exempel på ett riktigt kreativt inslag i debatten:)

Känsliga tittare varnas för att ta innehållet på alltför stort allvar. Med svenska vindar och regelverk är det inte möjligt att vindkraftverk viks på mitten eller välter för att de står på en tunn liten platta i jorden. Dock har det hänt att rotorblad lossnat (senast i Falkenberg förra året). Statistiskt sett är det 95% sannolikhet att 1 av 4000 vindkraftverk under ett års tid skall tappa någon bladdel.* Det finns inte ens 2000 vindkraftverk i Sverige så risken att få ett fallande rotorblad i huvudet när man är ute och plockar svamp (en riktigt stormig dag) är försvinnande liten. Se och njut av en skön blues:

*Källa: Vindkraftshandboken, Boverket (2009)

Myten om fågeldöden

En ständigt återkommande diskussion i vindkraftssammanhang är fåglarna. "Fåglar flyger in i vindkraftverk mest hela tiden och blir till fågelköttfärs. Örnarna utrotas på grund av vindkraften. Och inte bara fåglar - fladdermössen dör också i mängder. Deras lungor sprängs av tryckförändringen i luften runt rotorbladen eller så blir det helt enkelt bara mos av kollisionen. Döda fåglar och fladdermöss ligger i drivor under vindkraftverken. Så måste det vara för det kan man se på Youtube."...ursäkta språket.

Så om vi tar det från början då. Nej, det blir inte massfågeldöd av vindkraft. Inte så länge vindkraften byggs på rätt platser - och det är extremt svårt att få tillstånd att bygga där det är olämpligt ur fågelsynpunkt. Många vindkraftsprojekt har lagts ner på grund av en eller annan rovfågel i närheten, vilket är befogat. Rovfågelarterna är de som har svårast att väja för vindkraftverken. När de jagar har de blicken fäst vid bytet på marken och riskerar att bli fågelköttfärs om de befinner sig nära vindkraftverk. Tyvärr finns det exempel på vindkraftetableringar mitt i häckningsområden för örn (bland annat i Norge) där ett stort antal örnar har dött av kollision med rotorblad. Dessa dåliga exempel är sorgliga men tyvärr lyfts de också upp som regel snarare än undantag. I Sverige krävs omfattande fågelutredningar för att identifiera häckningsplatser, födosöksområden och flyttsträck för ett stort antal fågelarter att en tillståndsansökan ens ska tas upp för beslut. 

När det gäller övriga fågelarter så finns det relativt färska studier som visar att fåglar ser vindkraftverk betydligt bättre än människor. Sjöfåglar vid Utgrundens Vindkraftspark i Kalmarsund ändrar flygriktning 1-2 km innan parken dagtid och 500-600 meter innan nattetid. Globalt dör i snitt 1-2 fåglar per vindkraftverk och år. I många länder utförs inga fågelutredningar innan vindkraftverken byggs varför denna siffra kan antas vara betydligt lägre i Sverige där etableringarna föregås av noggrann planering. 

17 feb. 2010, www.gd.se

Självklart skall fågelproblematiken tas på allvar, men den skall inte överdrivas. Kanske måste frågan framför allt sättas i relation till hur många rödlistade fåglar och rovfåglar som årligen dör på grund av andra orsaker som inte är lika påtagliga för oss, t.ex. habitatförluster, miljögifter, trafik och tåg. Under den gångna vintern har en stor mängd havsörnar strukit med på grund av att banverket låter påkörda älgar ligga kvar vid spåret alltför länge. Havsörnar slår sig glatt ner för en måltid - och ’smack’ så blir det örnköttfärs av dem när tåget kommer. Bara på sträckan mellan Gävle och Hudiksvall har nio havsörnar dött av denna orsak under vintern. Att då ett helt vindkraftsprojekt kan tvingas till nedläggning på grund av ett havsörnsbo kan kännas märkligt. Sett i det ljuset kan man tycka att banverket borde rensa bort sina påkörda älgar lite snabbare. 

  

Läs om hur vindkraften påverkar fåglar och fladdermöss i Naturvårdsverkets forskningsprogram Vindval

När vindkraftverken klumpar ihop sig

Under den senaste veckan har jag rört mig mellan Malmö, Varberg, Göteborg och Strömstad och har alltså täckt in hela västkusten från södra Skåne till norra Bohuslän på bara några dagar. Det finns mycket att se längs kusten, men inte många vindkraftverk. Det är påtagligt hur vindkraften är koncentrerad till ett fåtal kommuner, framför allt Malmö, Laholm, Falkenberg, Varberg och Tanum. Däremellan ligger ett stort antal kommuner med ett fåtal eller inga vindkraftverk. 

Det blir sorgligt uppenbart hur vissa kommuners motvilja mot vindkraft, liksom andra kommuners förespråkande, gör landskapet längs kusten oenhetligt. I de kommuner som under lång tid har gynnat vindkraftsutbyggnaden kan parkerna längs motorvägen

Efter Svensk Vindkraftförenings 25-årsjubileum

De senaste två dagarna har Svensk Vindkraftsförenings 25-årsjubileum och konferens pågått i Varberg. Representanter från hela vindkraftsbranschen var där som föredragshållare, utställare och besökare.

Ett av de starkaste inslagen i konferensen var debatten om att det behövs mer utrymme för sann och rättvis information om vindkraft, samma faktum som är anledningen till denna bloggs existens. I debatten fanns representanter från vindkraftsprojektörer, myndigheter, organisationer, föreningar, LRF, klimatanalytiker m.fl. Även om ingen ny information lades fram på bordet så var det positivt att se hur alla aktörer rannsakade sig själva och kom fram till att kommunikationsarbetet har varit eftersatt länge. Några intressanta punkter togs upp i debatten:

Hur fort kan en kärnreaktor stängas?

Även om vindkraft och kärnkraft är väsenskilda så går de mer hand i hand än man kan tycka att de borde. Sällan kan den ena energikällan diskuteras utan att ställas mot den andra. Det här blir en liten utsvävning från mitt ständiga vindkraftstema.

Igår skrev Maria Wetterstrand och Lise Nordin, miljöpartiets energipolitiska talesman, en uppmärksammad debattartikel i DN. Kontentan i artikeln var att minst två kärnreaktorer kan och bör stängas innan nästa mandatperiod. Skribenterna pekar på att Sverige är ett av de länder i världen som har störst möjlighet att utnyttja förnyelsebara energikällor och att effektivisera vår energiförbrukning. 

Så långt har de helt rätt. Sverige är ett av de länder som har möjlighet att inom en inte alltför avlägsen framtid kunna täcka hela sin elförsörjning med förnyelsebar energi. Men observera att effektivisering av elanvändningen är en lika stor del i att uppnå detta som att bygga ut alternativen.  

I debattartikeln lyfts också fram att vi har överskott på el i Sverige och att detta överskott förväntas öka de närmaste tio åren. Detta skulle motivera

Bygdepeng för acceptans och lokal utveckling

I de norra delarna av Sverige är det vanligt att en så kallad bygdepeng sätts av från den årliga vindkraftsproduktionen när nya anläggningar tas i drift. Denna pott tilldelas sedan de människor vars livsrum påverkas av vindkraften. Bygdepengen erbjuder intressanta möjligheter i en tid då landsbygden avfolkas och lokala föreningar och projekt dras med stora ekonomiska problem. Denna insats blir också mer och mer aktuell då motståndet mot vindkraften ökar och människor upplever sig mer och mer störda. 

Ett positivt exempel från Rättviks kommun: 0,5-2% av bruttoproduktionen från de nio verk som drivs på Hedboberget sätts årligen av till en kommunal fond. Från fonden kan privatpersoner, föreningar och organisationer i vindkraftparkens närområde ansöka om bidrag till projekt som främjar bygdens utveckling och bevarande. År 2010 snurrade verken in 187 000 kr som just nu fördelas mellan de sökande av kommunstyrelsen med hjälp av Rättviks byaråd. Genom bygdepengen gynnas landsbygden samtidigt som de sex nya verk som planeras på samma plats vinner betydligt större acceptans hos lokalbefolkningen. 

Vindkraft på Hedboberget i Dalarna. Foto: Katarina Cham

Fenomenet bygdepeng är positivt på många sätt och medför att vindkraften bidrar till utveckling av mer än bara förnyelsebar energi. Men att bygdepeng skall betalas ut är ingen självklarhet och många bolag föredrar andra lösningar som att erbjuda delägarskap och liknande. Det finns flera relevanta problem som ofta tas upp när bygdepeng diskuteras:

• Är det rätt att just vindkraftsbolag skall behöva ”köpa” sig acceptans från närboende på det här sättet när liknande krav inte finns på några andra typer av verksamheter som t.ex. bullrar, luktar eller syns på stora avstånd?

• Vart går gränsen för vilka som skall ha rätt till bygdepeng? Vindkraftverken syns på betydligt längre avstånd än de hörs. För vilka är det

”Vindkraft är inte förnybart”

Denna rubrik dök upp i tidskriften Miljöaktuellt igår. Miljöaktuellt skriver ibland intressanta artiklar om vad som händer på miljöfronten men oftast letar de skandaler som en annan kvällstidning. Just den här rubriken fångade dock mitt intresse och artikeln visade sig vara både orealistisk och tänkvärd. 

”Kraften från vind och vågor ses ofta som så ofantlig att människan knappast skulle kunna påverka den. Den uppfattningen är emellertid fel. Det menar i varje fall fysikern Axel Kleidon vid Max Planck Institute for Biokemi i Tyskland som räknat på hur energimängden i atmosfären skulle påverkas vid en massiv utbyggnad av vind- och vågkraft. Enligt Axel Kleidon är det nämligen en missuppfattning att vind- och vågenergi är verkligt förnybara energikällor.”

”Bygg tillräckligt mycket vindkraft för att ersätta fossila bränslen så kommer vi att allvarligt tömma ut den energi som finns tillgänglig i atmosfären, vilket skulle kunna få väl så allvarliga konsekvenser som global uppvärmning.”

Det är en intressant tanke som faktiskt är ganska vettig. Vinden bakom ett vindkraftverk har lägre energi än

Det kommunala vetofiaskot

Sedan en tid tillbaka pågår en debatt över hela landet angående det kommunala vindkraftvetots vara eller icke vara. Ett flertal problem med det kommunala vetot har lyfts upp och en ändring av regeln kan därför bli aktuell. Motståndsrörelsen, media, enskilda personer m.fl. har dock uppfattat ändringsförslaget som att vetot skall tas bort och tolkar detta som ytterligare ett sätt för staten att köra över lokalbefolkningen för att kunna leva upp till Sveriges vindkraftsmål. Men vad handlar den här pajkastningen egentligen om?

Det började med ett försök att underlätta och förkorta tillståndsprocessen för vindkraft. Alla vindkraftsärenden dubbelprövades under många år enligt både Miljöbalken och Plan- och Bygglagen vilket var mycket tids- och resurskrävande. PBL-prövningen som kommunerna stod för togs därför bort den 1 augusti 2009. För att kompensera kommunerna för det inflytande de förlorade infördes en ny paragraf i miljöbalken. Paragraf 16:4  gav kommunerna ett så kallat veto vilket innebär att länsstyrelsen eller miljödomstolen inte får ge miljötillstånd för vindkraftsetablering om inte kommunen aktivt har tillstyrkt beslutet.

 

Det är inte mer än rätt att kommunerna skall ha detta inflytande över sin egen yta. Men i vetot byggdes några grova misstag in som har fått stora konsekvenser för rättssäkerheten. Dels behöver kommunen inte motivera varför de väljer att inte tillstyrka ett projekt. De behöver inte heller aktivt avstyrka, kommunens tystnad räcker för att

”Vindkraftsindustri = Sista spiken i kistan för vår bygd”

Idag åkte jag och min klasskamrat Olof i studiesyfte på ett vindkraftsmöte i Rögle bygdegård strax norr om Helsingborg. Ett par timmar senare kom vi därifrån rejält omskakade av den situation vi fått bevittna. 

I området Rögle-Västraby har en vindkraftsetablering planerats under ca 10 år och nu närmar sig projektet slutligen ett beslut från länsstyrelsen. Det rör sig om 17 verk som drivs i två olika projekt, det ena av det norska företaget Fred. Olsen Renewables AB och det andra av Nordisk vindkraft AB, båda i samarbete med markägarna. De närboende i området har under flera år drivit en mycket aktiv protestgrupp. Det var denna grupp som arrangerade mötet idag, det senaste i en lång rad av protest- och informationsmöten. 

Jag är inte tillräckligt insatt i projektet för att kunna avgöra om just denna plats är lämplig för vindkraft eller inte, men jag kan med lätthet avgöra att både projekteringsföretagen, markärgarna och kommunen har misslyckats fullständigt med att förankra projektet hos lokalbefolkningen. Ett hundratal personer från bygden var med på mötet idag. De var arga, ledsna, besvikna och kände sig både lurade och nonchalerade av myndigheter, politiker och företag. Och jag förstår dem fullständigt! 

I det här projektet, precis som i alltför många andra, har bolagen kört sitt race med så stort fokus på målet att de helt har glömt de människor som faktiskt ska leva med vindkraften bakom husknuten. På vägen har de skapat sig själva en perfekt grogrund för överklaganden, skadeståndskrav och misstro inför framtida projekteringar. De har också gjort en duktig insats med att ge hela vindkraftsbranschen dåligt rykte. 

Till mötet idag hade Bertil Persson från Föreningen Svenskt Landskapsskydd bjudits in. Bertil visade sig vara en äldre man, välklädd, välutbildad och mycket vältalig. Han hade med andra ord alla förutsättningar för att inge förtroende, vilket han också lyckades med. Han höll ett långt föredrag om vindkraftens alla nackdelar som mötesdeltagarna tog för sanning (precis som jag själv hade gjort om jag inte vetat någonting om vindkraft). Men för oss två vindkraftsstudenter framstod nu denna Bertil Persson som en välklädd, välutbildad och vältalig hycklare. Han fullkomligt vräkte ur sig vinklad information, felaktiga siffror,

Enkel lösning på stort problem

Igår kom veckans mest positiva nyhet! 

En av de största konfliktfrågorna när det gäller vindkraft är att maskinhusen enligt luftfartverkets föreskrifter måste hindermarkeras för flygsäkerhetens skull. Detta innebär att vindkraftverk som är upp till 150 meter höga måste markeras med rött, medelintensivt, blinkande ljus. Om verken är högre än 150 meter måste de markeras med vitt, högintensivt s.k. blixtljus. Båda typerna av ljus kan upplevas störande i gryning, skymning och nattetid och orsakar mycket missnöje och oro bland närboende. Kravet på det vita blixtljuset har  inneburit att  vindkraftverk som är högre än 150 meter undviks trots att de kan vara effektivare i vissa terränger, främst i skog där turbulensen i vinden är hög. 

 

För att komma åt problemet har en radarteknik utvecklats som innebär att hinderbelysningen tänds först när ett flygplan eller en helikopter närmar sig. I vindkraftsbranschen har det pratats exalterat om denna lösning ett tag, men vem trodde att den skulle accepteras av myndigheterna inom den närmaste framtiden? 

Nu har Transportstyrelsen i Sverige för första gången godkänt användningen av Norska OCAS:s radarlösning för en vindkraftspark i Sverige. Detta kan innebära att ett stort orosmoment försvinner för människor som bor i områden där vindkraft projekteras.

Myten om ineffektiviteten (Del 1)

Nästan dagligen kan man läsa eller höra via media eller Internet att vindkraften är vansinnigt ineffektiv på grund av att den bara producerar el under 20% av årets timmar. Det är också mycket vanligt med debattartiklar och insändare som påstår att verken står still större delen av tiden på grund av tekniska fel. Detta är helt fel och jag önskar att jag förstod vart denna siffra kommer ifrån. 

Naturligtvis produceras ingen el när det inte blåser, men det är mycket sällan vindstilla i navhöjd (ca 100 meter över marken) i ett bra vindläge. Det är också ovanligt att vindhastigheten är högre än 25 m/s och att verken därför måste stängas av för att begränsa slitaget. Ibland stängs vindkraftverken av på grund av planerad service och underhåll och självklart är det oundvikligt att komponenter går sönder och att verken då måste stå still tills felet kan avhjälpas. 

Men till skillnad från siffran att vindkraftverk producerar el under 20% av årets timmar producerar de i  själva verket under 80-90% av tiden,  ibland på maxeffekt och ibland på deleffekt beroende på vindhastigheten. Detta är naturligtvis under förutsättning att de byggs där det blåser. Enligt Energimyndighetens rapport Driftuppföljning av Vindkraftverk -årsrapport var den genomsnittliga tekniska tillgängligheten år 2010 95,5%. Detta innebär att  Sveriges alla vindkraftverk var avstängda på grund av service, underhåll eller fel endast 4.5% av tiden. Detta är en mycket låg siffra i jämförelse med många andra energikällor. 

Målet för vindkraft till havs är att tillgängligheten skall vara 95%. Under större delen av  2010 hade Sveriges största offshorepark Lillgrund i Öresund en tillgänglighet på 99,5% och motsvarande siffra för Utgrunden i Kalmarsund var 97,6%.

Vindkraften och de globala förändingarna

Som den gamla humanekologistudent jag är kan jag inte låta bli att göra en liten omvärldsanalys nu när stora förändringar pågår i världen. När man ägnar dagarna åt vindkraftsläget i Sverige så är det lätt att tappa det globala perspektivet och förstora proportionerna av det som pågår här i förhållande till vilka problem som andra delar av världen står inför.

Rutinmässig argumentation

Vindkraftsförespråkare i Sverige lyfter bland sina främsta argument fram siffror på hur stora koldioxidbesparingar ett vindkraftsprojekt medför. Klimatförändringarna är en viktig orsak till vindkraftsutbyggnaden, men argumentationen har blivit rutinmässig, urvattnad och ifrågasatt av flera orsaker. Dels behandlas klimatförändringarna som ett hot som ligger i framtiden, inte som något som pågår just nu och som redan påverkar världen i stor utsträckning. Dels har vi i Sverige sällan några personliga relationer till dessa problem. Vi upplever världen genom tv och Internet, medan vi sitter i våra varma hus med fyllda kylskåp och tror att vi förstår. Utan att ha full förståelse för processerna i världen kan man inte heller på ett trovärdigt sätt argumentera för vindkraftsutbyggnaden. Kanske är det därför vindkraftsexploatörerna upplevs just som exploatörer enbart intresserade av att tjäna så mycket pengar som möjligt. Och kanske är det därför klimatskepticismen snabbt breder ut sig över Sverige. Fler och fler människor deklarerar att de inte längre tror på att människan är orsak till klimatförändringarna. 

Det börjar bli dags att belysa vindkraften i sitt egentliga sammanhang. Det har väl knappast undgått någon att det händer mycket i värden just nu. Revolutioner, naturkatastrofer, ekonomiska kriser och kärnkraftsolyckor dominerar nyhetssändningarna.

Myten om balanskraften

Det är mycket vanligt att vindkraftsmotståndare hävdar att utbyggnaden av vindkraft är helt meningslös på grund av att den kräver lika mycket ny installation av balanskraft. En enkel sökning på Google för den som vill sätta sig in i balanskraften resulterar i en uppsjö av artiklar och bloggar som är kritiska till vindkraft av just detta skäl. Att hitta pålitliga informationskällor visar sig kräva lite ansträngning, men Svensk Energi, flera finska utredningar och Vindkraftsportalen sammanfattar situationen ganska bra:

Eftersom det inte alltid blåser så kräver vindkraften så kallad balanskraft som kan väga upp vid dessa tillfällen (dock skall man komma ihåg att det aldrig är vindstilla i hela vårt avlånga land samtidigt). Sveriges stora andel vattenkraft är perfekt balanskraft till vindkraft. Under perioder då det blåser mycket samlas vatten upp och sparas i vattenmagasinen för att senare kunna utnyttjas fullt ut då det blåser mindre. Under höst och vinter då elkonsumtionen är som störst har vi bäst tillgång till både vind och vatten. Vattenkraften har också förmåga att snabbt ställas om för större eller mindre produktion vid snabba förändringar i vindförhållandena.

Vattenkraftverk i Ätran, Falkenberg

Idag, när vindkraften utgör en så liten del av den totala energitillförseln till elnätet, är detta inget som helst problem.  Vissa menar att vindkraften kan utgöra 10% av eltillförseln innan behovet av balanskraft ökar, andra säger 20% (i dagsläget utgör vindkraften 2,4%). Exakt vad som gäller är ännu oklart,

Grundläggande siffror

För läsare som ännu inte är så insatta i vindkraft kommer här lite grundläggande information från Energimyndigheten, Svensk Vindenergi och European Wind Energy Association.  

Vindkraften är Europas just nu snabbast växande energikälla. År 2009 stod vindkraftsutbyggnaden inom EU för 39% av all nyinstallerad elkraft, följt av gas (25%) och solceller (17%). Samtidigt avinstallerades inom EU mer kol- olje- och kärnkraft än vad som nyinstallerades. Jämfört med många europeiska länder, till exempel Tyskland, Spanien och Danmark så ligger Sverige långt efter i vindkraftsutvecklingen -detta trots mycket goda vindförhållanden.

Den svenska riksdagen satte i mars 2009 upp planeringsramen att det år 2020 ska finnas planförutsättningar för att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh, varav 20 TWh skall vara på land och 10 TWh till havs. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade under 2010 är det en kraftig utbyggnad som det skall planeras för. Vindkraften utgjorde år 2010 ca 2.4% av Sveriges elproduktion. Som jämförelse står vindkraften för ca 20% av den totala elförbrukningen i Danmark.

Diagrammet visar den svenska vindkraftsutvecklingen. Verkens kapacitet och effektivitet har förbättrats betydligt de senaste åren, där för har produktionen (blå) ökat snabbare än antalet verk (grön). Klicka på bilden för större format. Källa: Energimyndigheten

Idag finns det ca 1 500 vindkraftverk utspridda i alla Sveriges län (diagrammet är från 2009). Västra Götaland är det län som har flest antal vindkraftverk (332 stycken) men det är Skånes vindkraftverk som producerar mest el (ca 358 MW installerad effekt).  De fem kommuner som har störst installerad vindkraftseffekt är

Fusk med fotomontage

Jag fick idén till den här bloggen en dag när jag av en ren slump läste Tidningen Hisingen som delas ut till alla hushåll på Hisingen i Göteborg. Jag vet inte hur tidningen hamnade i Varberg men innehållet blev föremål för upprörda diskussioner i min klass med blivande vindkraftsprojektörer. På en helsida i tidningen syntes det här fotomontaget:

Bilden skulle enligt artikeln visa hur Hake Fjord, i Göteborgs hamninlopp, kommer att se ut efter att Göteborg Energi har genomfört sina vindkraftsplaner här. Det som gjorde mig och mina klasskamrater så upprörda var att bilden uppenbart är helt feldimensionerad. Mycket riktigt visade det sig