30 juni 2011

Lagring av vindel på gång

Ett återkommande argument mot stora andelar vindkraft i det svenska elsystemet är att produktionen är nyckfull och inte kan styras. I regel blåser det mest under höst och vinter, då konsumtionen också är störst, men variationerna kan också vara stora under dygnets timmar. Den svenska elkonsumtionen är mycket låg under natten, medelhög under arbetstid och toppar två gånger om dagen – på morgonen då vi gör oss redo att gå till jobbet och på eftermiddagen/kvällen då vi kommer hem och börjar laga middag. Elsystemet måste kunna hantera dessa variationer med en extrem exakthet. Produktionen och konsumtionen måste alltid vara lika stora. 

Kritiker hävdar att elsystemet skulle blir svårkontrollerat med mycket vindkraft, men vi har en mycket bra källa till reglerkraft i vattenkraften. Vatten sparas i magasinen då det blåser bra så att vattenkraftsproduktionen kan ökas när vinden mojnar. Det svenska elnätet har beredskap att på några sekunder reglera upp ett snabbstopp i ett kärnkraftverk (motsvarande 500 vindkraftverk) med hjälp av vattenkraft. 

Ju större andel vindkraft vi har i elsystemet desto högre blir kraven på ett fungerande reglersystem. Vindkraften kan byggas ut kraftigt utan att ytterligare reglerkraft behöver tillföras, men både vindkraft och kärnkraft måste kunna falla bort utan att elkvaliteten och effektiviteten försämras. Att all reglerkraft idag är förlagd till Norrland innebär långa transportsträckor med tillhörande energiförluster. Systemet fungerar mycket bra, men kan bli ännu bättre och säkrare med mindre, lokala lösningar för snabb reglerkraft på dygnsbasis. 

ABB har utvecklat ett nytt system för energilagring som kommer att testas av Falbygdens Energi. Det nyutvecklade energilagret är ett batteripaket med inbyggda
funktioner som stabiliserar elnätet. Metoden kallas dynamisk ellagring och det är första gången det installeras i Sverige. Falbygdens Energi kommer att bygga en testanläggning som tas i drift i slutet av året. 

Ur vindkraftssynpunkt är systemet intressant eftersom hela syftet med det är att möjliggöra lagring av vindenergi. Med dynamisk ellagring kan vindenergi som produceras under natten lagras vid den lokala nätsstationen och matas ut på nätet under konsumtionstoppen på morgonen. Även variationer under dagtid kan jämnas ut, med mycket hög elkvalitet. På sikt finns också planer att använda systemet som effektreserv vid laddning av elbilar. Allt detta skulle innebära ett betydligt effektivare utnyttjande av den förnyelsebara energin. 

Naturligtvis finns det fortfarande problem med tekniken. Till exempel kan energin bara lagras under kortare tidsperioder och därför inte utnyttjas i stor skala. Men kanske är det inte heller det som behövs? Den här typen av dynamisk lagring är ett steg mot smartare elnät där enkel teknik möjliggör effektivare elöverföringar på lokal nivå. Senare i sommar kommer mer läsning om smarta elnät och dess möjligheter här:) 

Läs mer om Falbygdens projekt här.


2 kommentarer:

  1. Hej!

    Jag ska till hösten börja mitt sista år på gymnasiet och min dröm är sedan att studera vidare till vindkraftsprojektör eller VA-projektör. Dock står det på all information om utbildningarna att man måste ha någon sorts förkunskap. Vart ska jag vända mig efter gymnasiet om jag vill skaffa min erfarenhet innan jag kan söka in till utbildningarna?

    Hoppas du kan hjälpa mig att svara på mina frågor!

    Tack på förhand,
    Linnéa

    SvaraRadera
  2. Hej Linnéa!

    Kul att du vill jobba med vindkraft, det är en spännande bransch där det händer mycket:) Det är tråkigt att det krävs så mycket erfarenhet för att komma in på utbildningarna, man söker ju för att man vill lära sig, inte för att man redan kan! När jag sökte till min vindkraftsutbildning så hade jag inte den yrkeserfarenhet som krävdes, men jag hade en grundutbildning i miljövetenskap (kandidatexamen) så jag lyckades tjata mig in med hjälp av den. Sedan dess har de blivit bättre på att acceptera utbildning istället för arbetserfarenhet som merit, i alla fall till Yh-utbildningarna. Att först läsa till miljövetare eller miljöingenjör är inte dumt eftersom du kommer att få en betydligt större förståelse för all problematik som omgärdar vindkraften och även all miljölagstiftning. Jag har haft stor fördel av att vara miljövetare på vindkraftsutbildningen och många som jobbar med vindkraft är miljövetare/miljöingenjörer i botten. Har man den grundutbildningen så får man också mycket bredare jobbmöjligheter än om man bara är inriktad på vindkraft.

    Så om du inte kan jobba dig till erfarenheten direkt så är mitt tips att plugga dig till den:) Hoppas att detta var till någon hjälp!

    /Hanna

    SvaraRadera