Lagring av vindel på gång

Ett återkommande argument mot stora andelar vindkraft i det svenska elsystemet är att produktionen är nyckfull och inte kan styras. I regel blåser det mest under höst och vinter, då konsumtionen också är störst, men variationerna kan också vara stora under dygnets timmar. Den svenska elkonsumtionen är mycket låg under natten, medelhög under arbetstid och toppar två gånger om dagen – på morgonen då vi gör oss redo att gå till jobbet och på eftermiddagen/kvällen då vi kommer hem och börjar laga middag. Elsystemet måste kunna hantera dessa variationer med en extrem exakthet. Produktionen och konsumtionen måste alltid vara lika stora. 

Kritiker hävdar att elsystemet skulle blir svårkontrollerat med mycket vindkraft, men vi har en mycket bra källa till reglerkraft i vattenkraften. Vatten sparas i magasinen då det blåser bra så att vattenkraftsproduktionen kan ökas när vinden mojnar. Det svenska elnätet har beredskap att på några sekunder reglera upp ett snabbstopp i ett kärnkraftverk (motsvarande 500 vindkraftverk) med hjälp av vattenkraft. 

Ju större andel vindkraft vi har i elsystemet desto högre blir kraven på ett fungerande reglersystem. Vindkraften kan byggas ut kraftigt utan att ytterligare reglerkraft behöver tillföras, men både vindkraft och kärnkraft måste kunna falla bort utan att elkvaliteten och effektiviteten försämras. Att all reglerkraft idag är förlagd till Norrland innebär långa transportsträckor med tillhörande energiförluster. Systemet fungerar mycket bra, men kan bli ännu bättre och säkrare med mindre, lokala lösningar för snabb reglerkraft på dygnsbasis. 

ABB har utvecklat ett nytt system för energilagring som kommer att testas av Falbygdens Energi. Det nyutvecklade energilagret är ett batteripaket med inbyggda

Riksdagens nej till att slopa vindkraftsvetot

Under de senaste veckorna har det kommunala ”vetot” för vindkraft diskuterats häftigt i media. Nu i veckan har riksdagen debatterat frågan om att ta bort denna anomali i miljölagstiftningen efter en motion från vänsterpartiet. S, MP och V försökte få igenom att vetot ska skrotas, men blev nedröstade av övriga partier. 

Sista ordet är garanterat inte sagt i den här frågan, men detta beslut ger en känsla av att politikerna inte förstår vad problemet handlar om. Alliansen anklagar de rödgröna för att vilja försvaga det kommunala självstyret, vilket det inte alls är fråga om. Jag är ganska säker på att de flesta som vill skrota vindkraftsvetot är fullt medvetna om att kommunernas inflytande måste garanteras på något annat sätt. Syftet med en lagändring skulle inte vara att ge staten större makt över vindkraftsutbyggnaden, utan att garantera att tillståndsprocessen för vindkraft är rättssäker. Som det ser ut idag så kan det kommunala vindkraftsvetot bland annat innebära att handläggningstider förlängs, kommuner kräver vindkraftsföretag på ekonomisk ersättning för att tillstyrka projekt (ren utpressning) och vindkraftsutvecklingen styrs mer av känslor än av faktisk kunskap i en rättslig prövning.  

Gunilla Nordgren (M), en av riksdagsledamöterna som röstade nej till att ta bort det kommunala vetot skrev idag en insändare i lokaltidningen, Höganäs. Gunilla förklarar i insändaren varför hon röstade nej: 

”För mig som moderat är det kommunala självstyret en självklarhet och gäller naturligtvis även att vad avser att uppföra vindkraftverk.”

”Ingen skall kunna tvinga fram nya vindkraftverk utan acceptans på det lokala planet.”

”Ingen skall behöva flytta, eller störas av höga bullernivåer. Att uppföra ett vindkraftverk kräver lokal acceptans, tydliga säkerhetsavstånd till bebyggelse och skall ske med öppenhet och tidiga samråd med berörda människor.”

I samma insändare skriver Gunilla om hur viktigt det är att utveckla förnyelsebara energikällor. Det blir då sorgligt uppenbart att de som sitter i riksdagen och bestämmer om